Förra veckans hatobjekt: Vägverket och Swedbank.
Veckans hatobjekt: IKEA och det lilla, glatta kupongshoppinghäftet (som inte gjorde annat än åka ur buntarna och glida runt).

Det var inte så hemskt som jag trodde. IKEA-katalogerna alltså. Jag har en tendens att stressa upp mig, vilket jag lyckades ganska bra med inför dagens första utdelning av de något tjocka katalogerna från möbeljätten. Hade ju inget skönt flow som under gårdagen (benen liksom dansar upp och ner för trapporna och breven tycks flyga ner i brevinkasten av sig själva), och det var verkligen inte njutbart att försöka knö ner katalogerna i de där brevinkasten som mer liknar råttfällor, dessutom lyckades jag med konststycket att köra förbi uppgångar och bunta fel på morgonen. Fick även knäet i styret under stående tvärbromsning (smart! kände mig jätteintelligent! ) så det började blöda. Förutom kataloger och hala reklamhäften hade jag även Rickard Sjöbergs ögon stirrandes tillbaka mot mig. Postkodlotteriet tyckte nämligen att det var roligt att skicka ut försändelser idag. Själv tyckte jag att hans blick var något distraherande: sluta se så jävla munter ut när jag springer i mina trappor! Men det gjorde inget. Det är ju bara lilla jag, inte har väl jag någon rätt att klaga. Lilla jag ska väl sköta mitt och vara nöjd. Dessutom: desto långsammare jag är, desto mer pengar till mig (och desto mindre till Posten)! Man kan ju bara hoppas på jobb nästa sommar… He. heh. he.
Men man ska ju koncentrera sig på nutiden. Rickard Sjöberg, ses vi imorgon också?

(Andra bloggar om: Gnäll, Ikea, Kamprad, Rickard Sjöberg, Postkodlotteriet, Posten, jag längtar efter min lön)

Lyssnar på Säkert! - Allt som är ditt och njuter av hur Annika Norlin önskar livet ur jävlarna.
Dom jävlarna ska skjutas!

(Andra bloggar om: Våldtäkt, Säkert!, Annika Norlin, female vocalists)

Har spenderat helgen på landet. Har passat hus & djur (djurhus? husdjur? erik?), lagat mat (se nedan), tjockat chips (tipsar om milkos färdigdip, sjukt god!), ridit, sett på film, druckit espresso… Några porriga pics för att sammanfatta helgens bravader.

Spagetti putanesca (länk)
300 g spagetti
1 brk sardeller
3 vitlöksklyftor
2 piri piri
1 knippa persilja
4 msk olivolja
1 burk hela tomater
4 msk tomatpuré
2 msk färsk basilika
1-2 msk kapris
100 g svarta oliver
salt
svartpeppar
parmesanost

Gör så här:
Koka spagettin enligt anvisningarna på paketet. Hacka sardellerna. Skala och hacka lök och vitlök. Fräs sardeller, vitlök, lök, piri piri och persiljestjälkar i olja i en kastrull. Rör runt med slev, sardellerna ska bli mosiga men löken ska inte ta färg. Häll i tomaterna och tomatpuré och späd med lite vatten.
Blanda i basilika och låt det hela koka upp. Tillsätt sedan kapris och oliver. Smaka av med salt och peppar. Klipp över persiljan och blanda ner såsen i den heta spagettin. Servera med färskriven parmesan.

Vill du göra receptet lite vassare, lite sportigare? Peta dig i ögonen efter att ha skurit och pillat runt med piripirin: Garanterat mer nöje!

Lycka till!

När jag vandrade hem, svettig och slutkörd (lite som om jag gjort något annat, hemska tanke) från jobbet mötte jag en minst sagt hårdkokt man med en bag på axeln. Skitkool såg han ut såklart och synade mig från topp till tå (ja, jag noterade även att han tittade på mina bröst i billig bh under den stora Post-tröjan) med ungefär den mest äcklade blick jag sett på länge. Ungefär som att jag var det vidrigaste han sett på ett bra tag, och ändå såg han ut som att han sett mycket i sitt liv, hård som sten som han var (jo, men jag såg att han var det.) Istället för att skaka av mig det och konstatera att män är djur, svin, rövhål, sexistiska vandrande kukar så söp jag in hans blick och insåg att jag nog är det vidrigaste han sett på länge. Det tål att sägas igen, nämligen, det är sällan jag svettas så mycket som nu när jag delar ut post. Från alla tänkbara porer sipprar det nämligen fram vätska som sugs upp av min marinblåa outfit där mörkare fläckar bildas. Så då var det konstaterat: Den hårdkokte mannen ville inte ha mig. Puh.
Har även konstaterat att stringtrosor i onaturliga material inte är att rekommendera under en postrunda. Dessa suger inte upp röv- och ryggsvett på ett önskvärt sätt. Note to self: Sovjettrosor på under Postveckorna.

Så, innan jag säger tack och adjö för idag, skulle jag bara vilja tacka Markus för hans underbara kommentar på min recension av Boden - staden i norr. Man skulle kunna säga att han gav mig rejält med smisk och gjorde min uppfattning av Boden så mycket bättre. Så nu tänkte jag dela med mig, för alla de som inte läser just inläggens kommentarer. För visst vill vi ha en rättfärdig bild av Boden (dessutom är jag rädd att jag möjligen svarade dig något otacksamt (Jag har även lovat mig själv att inte anmärka på ditt stavfel)). Here it goes:

“Du har inte gjort så särskilt grym forskning till din recension…anledningen till att bara Nordic Battle group är där nu är pga att det är mitt i sommarn! Inryck är till hösten och våren. Inte så särskilt gott om uteställen iofs, men bra mycket mer än Pupen P, som är ett värdelöst lumparhak.”
-markus

Du har rätt Markus, du har rätt. Jag har inte forskat. Undra om min skola anhåller någon kurs i Forskning, det verkar ju uppenbarligen behövas till min primitivt utvecklade hjärna.
(När vi ändå håller på att ursäkta oss kan jag ju säga förlåt så hemskt mycket kära mor och käre Erik för att jag försökte påstå under gårdagen att endast NBG håller till i Boden.)

(Andra bloggar om: Gunvald, Posten, rövsvett, forskning, rättelse, spanking, smisk)

Jag har inget att skriva förutom att jag är så jävla bra på att dela ut post, att jag trivs med mitt jobb, att jag är jävligt hungrig just nu, att min häst var alldeles tokig när vi var ute och red ikväll, att jag undrar när jag ska dricka upp resten av min Explorer, att jag undrar när jag får lön och hur, att mina händer är smutsiga just nu och att jag luktar mindre gott efter en dag av hårt slit, att jag knappt sovit något inatt vilket är ganska jobbigt, att jag har ångest över fältbiologikursen som jag inte börjat plugga inför än, att jag vill köpa massor va kläder från La Redoute i höst när jag har mycket cash eller kanske åka och hälsa på systeryster i underbara staden Malmö, att jag undrar när Erik kommer hit och myser med mig, att jag hoppas kunna sova bättre inatt och slippa drömma mardrömmar om att jag blir våldtagen av två män, att senaste ELLE var ganska trist men att jag längtar efter nästa nummer när trendbibeln är inkluderad, att det här är en väldigt lång mening och att det hade varit roligare att skriva den utan skiljetecken, men att jag är för lat för att radera dem alla nu, att jag är ganska röksugen men egentligen börjar tänka på att sluta röka, att jag undrar över varför min hud inte vill ordna upp sig och hur den där finnen kan göra ont ända in i hjärnbögen så fort något stöter i den, att det var en ganska äcklig mening, att jag älskar min almanack för den hjälper hålla min hjärna i schack men att jag undrar varför jag blir så uppstressad såfort det blir mycket att göra, att jag börjar bli riktigt girig på grund av Ciao-community, att jag undrar vad mina minipiller kommer kosta mig och kommer jag ha råd med det om det nu är så att jag inte får lön på onsdag, att jag borde svara på min barndomsväns mail snart och påpeka ännu en gång att jag delar ut post till hennes pappa, att jag borde köpa nya skor, att jag tyckte att de som väntade i bokhandeln på sista Harry Potter-boken var ganska töntiga och att jag har läst fyra delar, att jag just nu läser “Simon och ekarna” av Marianne Fredriksson och att det är en väldigt bra bok, att jag är ganska sugen på att måla något smart och roligt just nu och att nej, nu får det räcka. Jag har inget att skriva förutom hejdå.

Hejdå.

Et de ratage en ratage, on s’habitue à ne jamais dépasser le stade du brouillon. La vie n’est que l’interminable répétition d’une représentation qui n’aura jamais lieu.

Idag gick det jättebra att jobba. Med ett undantag:

Det hela inträffade när jag, Malin, befann mig i ett flerfamiljshus för att dela ut dagens försändelser till de berörda i huset. Medan jag, Malin, tar mig upp till andra våningen i tidigare nämnda uppgång når ett högt ljud av metall, post samt postväskor mot asfalt mina trumhinnor. Jag insåg genast vad som hänt. Cykelhelvetet hade vält. Igen.
Ackompanjerad av duggregn och kraftig blåst tar jag mig således ut ur flerfamiljshuset och förflyttar mig fram till platsen där olyckan skett. Jag låter ord som till exempel “fitta”, “helvete”, “jävla dret”, “skitcykel”, “jävla fittcykel” ledsaga mig medan jag tar mig an problemet. Lyckligtvis infann sig denna händelse inte något mer under denna söcken, följaktligen anser jag att det gick förträffligt att tjänstgöra idag, i alla fall.

Härmed skall jag be om att få tacka för ordet, tiden du tog dig och eventuella obehagligheter min redogörelse må ha utsatt dig för. Jag ber så hemskt mycket om förlåtelse och benådning.

Adjö.

(Bilden är ett förslag på en alternativ cykel som inte verkar välta så lätt. Nå, Posten? Hur ska ni ha det?)
(Andra bloggar om: Posten, undantag, fittcykel, redogörelse, röv)

Fyfan vad jag har sugit kuk idag. Inte bokstavligt talat. Men det lär jag väl få göra i fortsättningen, om jag håller det otempot jag hade idag, för att få behålla jobbet. Sorteringen gick hur segt som helst, fattade inte buntningen, åkte ut jättesent, cykeln välte och en snipkärring synade mig där jag famlade efter posten på marken, portar var låsta, vattnet i vattenflaskan tog slut i takt med att värmen ökade, chefen ringde och jag bröt nästan ihop borta på Vävaregatan med breven och reklamen i famnen. Kom hem, tog några tröst-cigg, svalde en panodil mot ryggontet, ringde Erik, grät, drack vatten och intalade mig själv att jag aldrig kommer klara det och att alla på jobbet tycker att jag är värdelös. Nu har det negativa mantrat övergått i ett något mer positivt (tror jag): “Fyfan vad jobbigt imorgon men jävlar vad pengar jag tjänat idag och fyfan vad jag hatar min överrörliga rygg.”
Varför, varför, varför är jag så lat att jag inte gör de där övningarna som min feminine doktor förslog för att fixa ontet av överrörligheten? Varför kan inte jag också få stå och sortera skitpost i flera timmar på ett hårt betonggolv med dåliga skor utan att fundera på självmord? Jag kanske borde byta yrkesinriktning. Som jag ser det borde jag dra nytta av min överrörliga rygg.

Cheerleading? Där ska man ju böja på sig och ha sig, så kanske är ett alternativ. Fast jag har ju svårt för skrikande tjejer, höga höjder och är inte speciellt intresserad av bollsport och dess spänniga killar som inte fattar annat än fotbollstermer… Så det kanske inte är ett så bra förslag. Kanske kan det vara en idé att börja med akrobatik? Men jag har ju varken uppstannad pubertet, är av asiatiskt eller baltiskt ursprung… Och inte heller pytteliten och nätt. Så det kanske inte var ett så bra val. Jag får väl börja agera framför kameran i porrfilmer, för svanka kan man ju rätt bra med överrörlig rygg… Å andra sidan är jag nästan rädd för jätteballar, tror inte att jag tycker om atm, vill gärna få lön för mitt arbete och jag har ju inte direkt stora, gungande jättebröst. Så porrstjärna kanske inte var ett så bra alternativ det heller.

Får väl helt enkelt ändra inställning och inse att det heter arbetsfri och inte arbetslös, ful, fattig och parasit? Skit!

Dagens minuspoäng: Malin minus 100 poäng (får se till att hålla i mig i bilen framöver så jag kommer ikapp.)
(Andra bloggar om: Porr, Posten, arbete, ryggont, skitliv)

Jaja.

Idag är en sådan dag när jag känner att jag vill resa en mur kring min säng så jag inte behöver (eller kan) gå ur den. En mur framför så ingen kan nå mig. Skulle behöva morgondagen just nu. Men jag vill inte. När söndag blir måndag är jag ensam i en vecka. Brukar uppskatta att ha lägenheten för mig själv, men just nu är tanken på mer ensamhet inget annat än deprimerande.

Kanske ska börja med något återkommande i min blogg. Inser att jag faktiskt inte skriver om någonting nuförtiden. Alls. Kanske ett Dagens [tema]…
Dagens gubbpoäng: Att under bilfärd hålla i handtagen som befinner sig i bilens tak. 4 poäng

(Andra bloggar om: Bild, jag har tråkigt, hejdå)

“Boden är en charmig småstad i en dynamisk del av Norrbotten. Tycker du om aktiviteter och ett rikt friluftsliv, har du hamnat rätt. Det är en del av det vi kallar Fördel Boden!”

Natur/kultur:
Skog. Hästar. Älv. Skog. Lite asfalt. Nåt fult hus. Skog. Gillar du natur och hästar har du kommit rätt. Är du rädd för skogens vidder och hästarnas stora hovar bör du söka dig bort.

Förut har ju Boden varit en militärstad. Nu är det knappt det längre. Här håller nästan bara Nordic Battle Group till, nämligen.

Boden har tagit emot mycket invandrare de senaste åren. Det kan bero på att ingen annan vill bo i Boden, så massor av hus och lägenheter står tomma. Det är lite synd att inga jobb finns att erbjuda, om nu invandrarna hade fått jobba. Men det får dom ju inte, så det problemet är ju löst. Folk”vimlet” består således av både norrländska och utländska kjolstyg.
Stadskärnan (det finns en sådan, även om den är ganska liten) erhåller fina planteringar till skillnad mot Karlstad där kommunen tror på att “palmer - jo, men det känns helt rätt i Karlstad! Snyggt!”

Uteliv:
I Boden finns det en pub som heter Puben med stort P. Den besökte jag aldrig, men jag kan tänka mig att det inte är speciellt roligt där. I övrigt är det ganska snålt om uteställen (vad mina ögon kunde skåda). Så är det partyparty du är ute efter bör du se dig om efter en annan stad, möjligtvis grannstaden Luleå, där jag kan tänka mig att det finns ett lite större utbud.
Däremot finns det ett jättemysigt café som min kära faster driver: Hanssons.

Det finns ett Systembolag. Men inget sjukhus.

Nöje/Shopping:
Affärsutbudet är litet. Väldigt många butiksinnehavare lägger ner sina affärer, eller vill knappt ha dem öppna för att dom är så gamla, icke serviceinriktade och trötta. Men om några år kanske man kan shoppa i Boden igen, för kommunen har beslutat att en galleria skall byggas. Vem som nu ska handla där…

Jag köpte inga ciggaretter i Boden, däremot i Luleå, där en affär tog 43 kronor för ett paket Lucky Strike. Nice! Köpte mig ett par skitsnygga sneakers också, men det hör ju såklart inte hit i och med att vi recenserar Boden. Inte Adidas.

Boden har faktiskt ett jätteroligt badhus: Nordpolen (det heter så alltså, man tvingas inte bada uppe i isvakarna). Tyckte jag för fyra-fem år sedan iallafall.

Största plus: Åkerbärslikör eller att jag inte fick ett enda myggbett.
Största minus: Hann inte bada i Nordpolen.

Liten ordlista: Norrländska - Svenska:
Sjo - Ja
Pava - flaska
Fara - Åka

Hit åker du som är…
- Släkt eller vän till någon bosatt i staden.
- I åldern över 20 (så sprit kan inhandlas, jag tror inte att det finns speciellt många ölturkar i staden. Plus att det är snålt om uteställen) eller eventuellt ett litet kiddo, då kan du nog ha roligt här (för du fattar inte bättre).
- sugen på en relativt kort semester.

Inte en stad för…
- Stekare som är ute efter ett andrahands-Båsta - no can do!
- Dig som inte orkar åka långt (om du, som jag, bor nere i södra Sverige och har 110 mil upp till Boden)

Man skulle väl kunna säga att delen med friluftsliv stämmer i citatet ovan. Charmig småstad - Både ja och nej. Småstad - Ja.
Jag ger Boden 3 av 5 terrorister i betyg.

Fortfarande intresserad? Läs mer om: Norrland, Boden, Webcam.

(Andra bloggar om: Norrbotten, Boden, släkt, Recension, Luleå, Hanssons, inavel)

Imorgon åker jag upp till Boden. På boden.se står det såhär:

“Boden är en charmig småstad i en dynamisk del av Norrbotten. Tycker du om aktiviteter och ett rikt friluftsliv, har du hamnat rätt. Det är en del av det vi kallar Fördel Boden!”

Det skulle väl inte jag kalla det direkt, men OK. Jag kommer hem på fredag eller liknande.
Kolla in mina länkar medan, så ska jag försöka ge myggorna vad de tål.

Hejdå.

Va?: Ju fler (x) desto dummare är du går det här testet ut på.

Here it goes:

(x) tuggummit har trillat ur munnen på dig när du har pratat
(x) tuggummi har trillat ur munnen på dig när du INTE har pratat
(x) du har gått in i en glasdörr
(x) du har hoppat ur ett fordon som rör sig (Moa är så jävla vild)
(x) du har tänkt på nåt roligt så du har börjat skratta, och därmed fått folk att titta konstigt på dig

summa: 5

( ) du har sprungit in i ett träd
( ) det är möjligt för dig att slicka dig på armbågen
(x) du testade precis det ovanstående för att se om du klarade det
(x) du har trampat på ditt skosnöre och snubblat/trillat
(x) ditt hår är/ har varit blont
(x) folk har kallat dig långsam

summa: 4

( ) du har råkat tända eld på nån sak ett flertal gånger
( ) du har nån gång somnat på en lektion
(x) du kan ibland berätta om nånting och sen plötsligt glömma bort vad det var du pratade om
( ) folk skakar ofta på huvudet och går iväg från dig
(x) du använder dina fingrar när du ska räkna enkla mattetal

summa: 2

(x) du har ätit en insekt utan tvång när du var liten/mindre
( ) du gör detta testet när du borde göra nånting viktigt
(x) du har nångång satt på dig dina kläder bakochfram eller utochin utan att ens märka
(x) du har letat överallt efter nåt som du hade i handen eller i fickan

summa: 3

( ) du råkar göra sönder väldigt många saker
(x) du har trillat av stolen då den stått helt still
( ) du använder ordet ??eh?? väldigt många gånger om dagen

summa: 1

totalt 5+4+2+3+1=15 (ja, jag räknade på fingrarna)

Jag är så jävla bra.

(Andra bloggar om: jag har tråkigt)

Som Emma nämnde så är inte veckas Fittsnack speciellt intressant. Men det tycker jag aldrig att frågorna är. Jag tror inte att någon roas av att läsa svaren. Om någon ens läser dom överhuvudtaget? Tror’t ej! Bara för att jag är så stönig så ska jag svara på dem iallafall. Om jag hade fått mailet med frågorna. Men det har jag inte, så FUCK YOU MOTHERFUCKER!!!!!!!!!!111111111 Just det!!!!! Don’t you mess with meee I’ve got balls of steel!!! Fittsnacket kan ju ta sig i fittan i framtiden. Vik hädan, antikrist!

Anyways. Idag har det gått så jävla bra att jobba så jag nästan kom i fontäner på min gula cykel. Sorterade som en gud, buntade som en gudinna, fikade som en träningsnarkoman (kan inte hjälpa det men fyfan vad trött jag är på det där jävla brödet vi har hemma! nu har det blivit endast frukt & vatten till fika i tre dagar.), cyklade som en kung, delade ut posten som en mästare, svettades som en tysk och blev färdig innan min illaluktande läromästare som en vinnare! Victory!

Men ingen dag ska ju flyta på bra liksom en len, söt, fruktig smoothie. Nej, här kommer man hem, trött, svettig och sliten efter en (visserligen gudomlig) dag på joppet och möts av en lika trött dator. Va fan liksom! Ta en för laget liksom! Datorfittan låter mer än vanligt (ja, den låter ganska mycket vanligtvis) och alla program krånglar. Det är ju trevligt. Å andra sidan har jag ju faktiskt jobbat upp min ratio litegrann. It’s tze time for reboot.

Förresten hatar jag alla som frågar efter sina brev när man kommer in i trapphuset. In med dig i din jävla lägenhet, kärringjävel, och vänta på din tur! Du får gärna sticka ut handen genom brevinkastet om du inte är för fet för det, mig spelar det ingen roll, men stör mig förfan inte när jag delar ut din jävla skitpost! Blir ju sönderstressad när du står där med din svettiga hand och din stirrande, postkåta blick. OCH det stör min buntingsordning!

Helvete!

(Andra bloggar om: Fittsnack, antikrist, svettig tysk, reboot, hat, kärringjävel, Posten, fontänorgasm, mannen i den gula hatten, apa)

Om man tar en ful bild på mig och gör en naggad cirkel så får man plötsligt ett cirkeldiagram. Självklart har jag ingen gradskiva (jag är för cool förstås), så jag kunde inte räkna ut de rätta procenttalen. Men det är fritt fram att leka fram egna procentuppgifter om man tycker att sånt är kul. Men då är du dum i huvudet och därmed utan talan, så bry dig inte om att skriva en kommentar med dina uträkningar. Sen får man ha med i bakhuvudet att jag kanske har minskat vissa tårtbitar för att inte verka så… Obehaglig. Jag försökte ju iallfall.

Here it goes!

(Ja, du har rätt, jag nämnde alkohol först. Men det är för att jag är cool, förstås!)

(Andra bloggar om: Cirkeldiagram, matte, freaks, fittsås, nikotin, bloggtorka, Malin, E.T)

Jag orkar inte.
Jag har börjat jobba på Posten.
Min dygnsrytm är inte riktigt anpassad för tidiga mornar och tidiga kvällar. Man skulle kunna säga att dess rytm är rena motsatsen. Men det kommer väl. Ska ju hälsa på släkten uppe i Norrland till veckan, och farfar lägger sig väl inte speciellt sent. Eller så är han uppe jämt, de har ju så mycket sol. Mer än oss i Karlstad. Och här skiner ju alltid solen. Förutom just idag, ironiskt nog.

“Men vad bryr jag mig om det?”
- the Kofts

Kom på att jag måste skapa en ny kategori: Joppet/Kneget/Jobbet/Postis/Posten/Brevbärar’n
Usch vad många alternativ. Nu vet jag inte vilken jag ska välja…

(Andra bloggar om: Trötthet, trötthet, trötthet, trötthet, bajs)

75%How Addicted to Blogging Are You?

Mingle² - Online Dating

fittsnack vecka 26 handlar om något alla emokidz har känt men inte vill erkänna: Glädje

#1 Vad var roligaste upplevelsen på DIN midsommar? [Någon händelse, någon som sa/gjorde något roligt.]
Erik & mobilen i bäcken (såhär i efterhand) alternativt när jag och syrran lärde mammas iranske kille att säga ärkesigenare, bög- & blattejävel.

#2 Vad för “vardagsgrej” får dig att känna extra mycket glädje?
Utsikten från balkongen och bron på väg till skolan, eller andra något absurda utsikter som jag uppskattar läskigt mycket.
(Erik & Musse nämner jag inte, de är ju ingen direkt vardagsgrej. Dom är ju mer en i-landsbonus! Ja, Erik också. Dyr säger jag bara, dyr.)

#3 Varför och på vilket sätt gladde DU någon senast?
Det där med att kasta glädje på folk är inte riktigt min grej. Jag är ju ett emokid. Sa jag det?

#4 Vad är det “bästa som har hänt” dig i ditt liv? Att få barn räknas inte!
Att få barn.

#5 Har du något roligt att se fram emot just nu? Vad?
Att få bort det hemskt irriterande magkurrandet. Här sitter man och lyssnar på Air och vad får man? Ett jävla magkurr som ett slag i ansiktet (varje kurr känns dessutom ungefär som jag kan tänka mig att ett slag i magen känns dessutom). Vars är min kock?!

(Andra bloggar om: Fittor, fittsvett, fittkul, fittsnack, fittbarn, fittmat, fittkock, fittliv, fittmidsommar, fittmage, fittglädje, fittkramp)

Mmmmmm….
Sitter och vill inte riktigt släppa Peace and Love ur minnet och kroppen ännu. Öppnade efter många om och men (skrev män först, haha!) en burk tonfisk. Burken tog så lång tid att öppna för mina fingrar, som jag trodde att jag älskade över typ allt annat, sög rövballe (precis som Blogsome gjorde i tisdags!). Det var en såndär burk som ska vara lätt att öppna, men det visade sig att inte ens mitt fuck-you-finger rådde på burkhelvetet. Tillslut fick jag öppna kökslådan och ta fram den gamla trotjänaren Burköppner’n. Men fittji fick jag! Lockhelvetet ville inte lossna iallafall. Tillslut åkte Papperssax’n fram. Jag måste börja träna. Fingrarna.

Hursomhelst. Tonfiskburken var sådär härligt ljummen som öl som stått i tältet under morgonen när solen gassar och man vaknar med sådär härligt uttorkad och “gott” doftande mun. Solrosoljan satt sådär fint i magen och på fingrarna som när man darrar och nästan kräks av bakfylla. Dessutom är tonfisken tydligen infångad på ett sätt som inte skadar andra fisk-, eller andra djurarter. (Notera andra fiskarter. Abba insåg väl att den fint filéade tonfisken i burken framför mig inte ser så oskadad ut.) Och det låter ju iallafall bra. Ett framsteg för de andra fisk- och djurarterna! (Någon som vet om det står samma sak på sillburkarna? De ser nämligen inte heller så pigga och krya ut, där de ligger i sin senapssås!)

-Jättegott! (så som Mat-Tina säger det)

Jag ger Abbas Tonfisk i solrosolja 4 av 5 terrorister i betyg. Och det är ett jävla bombnedslag, det!

Fyfan vad fyndigt.
Kom förresten på att jag måste skapa två nya kategorier: Recensioner samt Mat.

(Andra bloggar om: Tonfiskens rätt i samhället, fesk, fisk, tonfisk, recensioner, feskfetta, pissljummen, djurrätt)

Eftersom att Blogsome sög rövballe innan jag åkte postades inte mitt underbara inlägg: så det kommer här istället. Kul förn!

Öppet brev till alla som inte har biljett till Peace and Love:

Karlstad den 26 juni 2007
Hej,
Hur har ni det där hemma?
Här är det toppen, för imorgon åker jag och Frida tåg upp till Borlänge för att delta i festivalen Peace and Love. Efter att ha burit våra scoutryggsäckar och våra flak öl skall vi sätta upp vårt koola och förhoppningsvis kiss- och regntäta tält. Efter det skall jag knäppa en välförtjänt öl och slå mig ner i leran och spyorna. Hoppas att vi får fint väder! Ha det så bra här hemma. Dyngkuk!

Mvh,
Malin.

Öppet brev till alla som har biljett till Peace and Love:

Karlstad den 26 juni 2007
YEEEEES,
BIRA, BIRA, BIRA! BÄRS, BÄRS, BÄRS!
NU JÄVLAR SKA VI SUPA!
FITTA, FAT, HANDGRANAT, NU ÄR DET FESTIVAL!

Puss,
Malin.

Ps. Tack Axel, om du läser detta vilket du inte borde iom att brevet inte är till dig, för uttrycket som du inte kom på! Hejdå! Ds.

Ett slags efterspel:
Bidde “utmanad” som det lustigt nog heter av Emma (jag har sagt det förut, den tjejen är fan kåt på utmaningar). Skall härmed lista mina fem favorit-TV-serier. Jag slutade tycka om Prison Break så den får inte vara med.

• Desperate Housewives
• Sex and the City
• Scrubs
• Lost

FEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEEESTIVAL.
Jag är tillbaka på söndag, men räkna inte med något, alls, förens på måndag. Antagligen.

(Andra bloggar om: Festival, öl, fylla, dyngkuk, Peace and Love, serier, slaskbög)