Förra veckans hatobjekt: Vägverket och Swedbank.
Veckans hatobjekt: IKEA och det lilla, glatta kupongshoppinghäftet (som inte gjorde annat än åka ur buntarna och glida runt).

Det var inte så hemskt som jag trodde. IKEA-katalogerna alltså. Jag har en tendens att stressa upp mig, vilket jag lyckades ganska bra med inför dagens första utdelning av de något tjocka katalogerna från möbeljätten. Hade ju inget skönt flow som under gårdagen (benen liksom dansar upp och ner för trapporna och breven tycks flyga ner i brevinkasten av sig själva), och det var verkligen inte njutbart att försöka knö ner katalogerna i de där brevinkasten som mer liknar råttfällor, dessutom lyckades jag med konststycket att köra förbi uppgångar och bunta fel på morgonen. Fick även knäet i styret under stående tvärbromsning (smart! kände mig jätteintelligent! ) så det började blöda. Förutom kataloger och hala reklamhäften hade jag även Rickard Sjöbergs ögon stirrandes tillbaka mot mig. Postkodlotteriet tyckte nämligen att det var roligt att skicka ut försändelser idag. Själv tyckte jag att hans blick var något distraherande: sluta se så jävla munter ut när jag springer i mina trappor! Men det gjorde inget. Det är ju bara lilla jag, inte har väl jag någon rätt att klaga. Lilla jag ska väl sköta mitt och vara nöjd. Dessutom: desto långsammare jag är, desto mer pengar till mig (och desto mindre till Posten)! Man kan ju bara hoppas på jobb nästa sommar… He. heh. he.
Men man ska ju koncentrera sig på nutiden. Rickard Sjöberg, ses vi imorgon också?

(Andra bloggar om: Gnäll, Ikea, Kamprad, Rickard Sjöberg, Postkodlotteriet, Posten, jag längtar efter min lön)