Måste torka tårarna för snart kommer mamma hem. Måste torka tårarna för det är så jobbigt att prata. Så jobbigt att prata när man gråter. Måste torka tårarna för det är så jobbigt att prata om varför man gråter.
Är så trött på den ständiga känslan av att alltid ha någonting ofärdigt. Någonting som ständigt hänger över mig och måste göras. En liten pott som alltid fylls på av nya saker, som aldrig tycks bli mindre.
Är så trött. Trött på att inte kunna räkna med min kropp längre. Trött på att hela tiden känna mig som en gnällspik. På att säga aj varje gång jag vänder mig i sängen. På att folk säkert tror att jag hostar, snörvlar, snyter, nyser, ojar för att dom ska märka mig. Tycka synd om mig.
Är så trött på folk. Folk som tror att dom förstår. Vet. Kan. Tänk om. Ge upp. Väx upp.
Shufflar och vår låt kommer upp. Mary J Blige - One feat. U2
Men du är inte här. Känns lika tomt som när jag och mamma åker till stallet lyssnandes på If only you och du är inte där och trycker på repeat hela tiden fast jag hatar det, nu får nån annan göra det, men det är inte samma sak, för du är inte där. Du är inte där och lyssnar på samma låt tusen gånger i rad. Det är bara tomt. Har ingen att dela min dåliga humor med. Ingen som kommer i sin gamla skruttbil tutandes så jag skäms och skvätter till lika mycket varje gång. Saknar dumma Göran med sin dumma vagn. Allt det där dumma. Tips, råd, ventil.
Saknar dig ju.
Måste torka tårarna för nu kommer mamma hem. Hittar inte min handduk
Tårar och grötig hals, försöker staka fram ord, nicka på rätt ställe, förklara vad det är.
för mamma undrar vad det är.
och det är väl hösten.