Nu är första uppgiften inlämnad. Jag är inte nöjd och jag är ytterst osäker. Har jag ens skrivit om det som efterfrågades?
AJA:

asså imorgon e d sista chansen folks!!!
SKORNA, glöm för GUDS skull inte SKORNA.
Fatta va sexig du kommer va när du drar över din kille klädd i dom.
Något för alla smaker, preppy, röda porrpumps eller tittut-skor.
Hallå, MISSA INTE! TITTUT!!

Hade panik. Var uppe i en och en halv sida och materialet började ta slut. Då kom räddningen. Kravet på radavstånd 1.5. Det är helt okej med mig, sa jag, och var helt plötsligt uppe i tre sidor. Sa jag att jag är rätt smart?
Nu ska jag bara ordbajsa lite om skillnaden mellan Arts & Crafts-rörelsens tankar och art nouveau.

Och källförteckning. Min favoritsyssla. Har alltid varit bra på att ange mina källor.
Alltid.

Var och åt middag med Niclas hos pappa i lördags. Igår krälade jag inne på badrumsgolvet.
Jag ska helt enkelt inte dricka vin. Det är helt enkelt inte bra för mig.
Synd, för det är ju gott. Det är väl kanske därför det inte är något för mig.
Jag är liksom inte den som köper en godispåse för 10 kronor, jag satsar mer på hundralappen.
Fattar du?

En helt fantastisk sak har hänt.
Jag glömde min mapp med anteckningar och material från kursen på bussen i tisdags. Jag har letat, letat och svurit. Idag ringer Amanda från svunna tider och säger att hon har min mapp. Hennes pojkväns syster har hittat mappen på bussen och tagit med den, frågat Amanda om hon känner nån Malin och ja, ja, ja! Jag kommer typ, så bra är det att bo i en liten stad!

Är det inte helt otroligt, egentligen?

Det svåraste är att börja skriva. Rädsla dödar skrivlusten. Eller vad sa den där egyptiske killen på Kulturnyheterna igår?
Åh, Egyptien. Nu blev jag hungrig.
Ska nog ta en paus i stolpskrivandet (så långt har jag vågat).

Det var tjejkväll igår på stan (men killarna då, stackars dom, buhuuuu, whatever.) Jag hade fått lön, ville inte skriva essä, var sjukt sugen på att köpa skor. Så, jag gjorde’t.
Svarta Dr Martens i lack. Back to the roots.
Idag däremot ska jag skriva.
Hejdå.

Började skriva på min essä trots allt.
So far:

“Jugend suger.”

Får ta upp de tankarna imorgon.

MIN GUD, inte kan jag skriva nån essä idag. Jag har jobbat, jag är skittrött i vänsterarmen.
Vid min GUD, JAG HATAR HÖGHUS! Och reklam.
I ett hus höll dom på med golven, fixade ytan å sånt shizzle. Halkrisken var ENORM alltså, jag var skiträdd!

På väg till jobbet imorse skickade jag ett ödmjukt och rart sms till min syster
“Snart får du träffa mig! Ja, du läste rätt!”
Och vad får jag till svar?
“Jippi…”

Sen är man typ inte medräknad i dagens jobb väl framme på Posten. Kul. Man ba… BARFF. (Nä ok, men SNYFT i alla fall.)

Vem vill visa upp sig när man ser ut som en jävla salami i ansiktet tänker du nu. Nä, inte jag heller så jag tog bort de värsta prickarna och målade dit några distraherande djur.

Förrsten har jag tittat på några avsnitt ur serien Tell me you love me som sänds på svt (nyss, bland annat).
Jag gråter nästan varje gång för att det är så bra.
Jag kanske är blödig, gravid eller bög. Eller så är det helt enkelt för att serien är så bra.
Se! (En del naket också, för dig som sätter betyg efter det.)

Typ som när avsnittet avslutas med den här: (värsta smörknullåten, passade hur bra som helst dock)

Jag får panik!!! Varför budar ingen på mina skor?!??!?! Är alla lika kalla och hänsynslösa som jag - och väntar till sista stund?!??! Va? Jag dör!!! Buda!!!!

Idag har jag bara varit utomhus i ungefär 10 minuter. Jag gick till och från Konsum för att köpa frukost. Då är det skönt med en verklighetsrapport.

hanold says (20:17):
på väg hem från pizzerian såg jag
1. en man i oranga kalsonger i sitt kök
2. en katt som smygandes stod och tjuvkikade på en passiv igelkott

Jag har lagt ut alla rockabilly-, pinup-, 50-talsälskande tjejers dröm idag på auktion. MINA ÄLSKLINGAR.
MINA SKOR. (Klicka på bilden eller här för att komma till auktionerna.)

Någonslags tillfällig header. Mest för att jag inte har dolat med bilder på för länge.

Någonslags tillfällig design. Bara för att jag inte har tränat mina css-fingrar på länge.
(det är för vitt)

Så.

Jag kollade på reprisen av Uppdrag Granskning igår. Om Kalle och hans mamma vad hon nu hette. Kalle som nästan dog av dxm som han köpt från SmartDrugs.
Såg någon det? Har någon SmartDrugs nyhetsbrev? Läser någon på Flashback?
Så, efter att jag såg programmet var jag upprörd. Efter att ha läst SDs nyhetsbrev blev jag snarare mer road. Efter att ha läst tråden på Flashback blev jag förbannad.
Den här tråden.

Vinklingen i programmet. Uteblivna fakta. Fördummande av ungdomen. Aspekter som inte ens tas upp. Banksekretess.
(NÄ, DEN HÄR GÅNGEN BLIR DET INGET WE SHALL OVERCOME ALLTSÅ. SÅ UPPRÖRD ÄR JAG.)

Såg någon programmet? Har någon något att säga?