Klockan är 13:52
Klart jag har börjat dricka!
Stockholms jävla trender har minsann inte nått hit
HÄR ÄR DET INNE ATT VARA DYNGRAK
Klockan är 13:52
Klart jag har börjat dricka!
Stockholms jävla trender har minsann inte nått hit
HÄR ÄR DET INNE ATT VARA DYNGRAK
Det är ju Valborg imorgon. Det skall med alkoholintag firas. (Minns inte vad det är man firar egentligen men det brukar väl brinna mycket? Grattis i alla fall!)
Jag vill grilla.
Men folk vill spela brännboll.
Jag fattar inte. Varför vill man spela brännboll? På fyllan? Frivilligt?
Kan man inte bara sitta och chilla, prata och skåla? Nä nä, istället vill folk dela upp sig i grupper, slå ut en tennisboll till det andra laget som tar lyra, skrapa upp strumpbyxor och knän när dom ska springa från kon till kon och till sist sträcka sig när dom springer i mål för att vinna en värdelös vinst.
Brännboll suger. Det finns ingenting som är roligt med det. Speciellt inte på fyllan.
Min syster menar att när man har barn måste man spela brännboll på deras avslutningar. Screw the kids säger jag, det där får pappan till barnen ta hand om (om han nu vill det). Jag står vid sidan av i högklackat, med ett glas vin och dyra smycken.
Det får vara nog nu. Har haft nog med ångest över detta “sociala” bollspel genom min skoltid.
Jag, Malin Wik, skall härmed aldrig mer spela brännboll.
Inga mer lyror.
Jag är en så jävla hemsk människa men… Jag har verkligen svårt för fula människor.
Förlåt mig alla ni fula. Men det kanske är ni som borde säga förlåt!!!!!!!!
Ps. Har inget med ovanstående att göra men: Det var Gubb-Fisken som blev kommentar nummer 2000. Grattis! Ds.
En tanke:
Jag vet inte om jag vill ha barn.
Jag är livrädd för att bli en såndär kvinna som förpassas till att vara “xxx mamma”.
Jag vill ju fortsätta vara jag. Fast jag har fött en unge.
Inte lille Arnolds mamma. (Typ som att jag skulle döpa ungen till det, haha!)
Vill bara meddela om att snart spränger ni 2000-spärren med kommentarerna!
Egentligen borde jag utlova ett pris till den som skriver kommentar nummer 2000.
Men jag är ingen hora.
Sådetså.
Jag tillhör inte tonåringarna längre!!!!!!
Svenska tonåringar dricker mindre än för några år sedan. Att vara nykter har blivit trendigt, hävdar Folkhälsoinstitutet (FHI).
En undersökning gjord bland 1.911 elever i 29 gymnasieskolor i Stockholm visar att andelen elever som druckit alkohol den senaste månaden minskat från 74 procent 2008 till 68 procent i år. Fler väljer att inte dricka alls jämfört med för tio år sedan.
Stad, ett alkoholförebyggande projekt i Stockholm, ser det som en reaktion mot vuxenvärlden där alkoholkonsumtionen ökar, samt på finanskrisen.
- svt.se
Alltså. Jag har min hjärna någon annanstans så detta är osammanhängande och ba allmänt kass. Men i alla fall:
Jag sitter halvnaken, lyssnar på Lily Allen - Not Fair och tänker på det här med förhållanden och sex.
Du kanske inte har hört låten. Så här får du ett uttdrag av texten:
well I lie here in the wet patch in the middle of the bed
I’m feeling pretty damn hard done by, I spent ages giving head
then I remember all the nice things that you’ve ever said to me
maybe I’m just overreacting, maybe your the one for me
there’s just one thing that’s getting in the way
when we go up to bed you’re just not good it’s such a shame
I look into your eyes I want to get to know you
and then you make this noise and its apparent it’s all over
Killen är rar och älskvärd, men han är ju ett svin i sängen! Svin i sängen = svin i förhållandet?
Nu råkar jag vara lyckligt lottad som har en så bra kille som vet hur man sexxxar, men tänk om man inte hade det.
Liksom, hallå, jag tror inte att jag skulle kunna vara tillsammans med en kille som är kasskass i sängen. Eller har skitliten kuk. Förlåt alla ni minikukar där ute. Det finns säkert någon som gillar att ha er i sig, men jag gör det inte.
Det känns för lite! Jag kanske har för stor fitta. Vad vet jag. Men dom är ju väldigt anpassningsbara dom där fittorna har jag hört. Men till en viss gräns? En liten parentes.
Men det var inte det jag skulle säga egentligen. Det jag tänkte var att vad gör man om man verkligen gillar sin kille, men han är jättedålig i sängen. Eller bara bryr sig om sig själv. I sänghalmen.
Det kanske är ett u-landsproblem egentligen (åh jag låter så jävla fördomsfull). Jag menar: för här i i-länderna köper vi ju sex om vi inte får nåt. Bra.
Jag skulle aldrig ta rådet: sex är inte allt i ett förhållande. För mig är det ändå en ganska stor del.
Då menar jag inte att jag måste knulla tio gånger om dagen, men jag måste ändå ibland. Knulla alltså. Och då ska det ju vara bra.
Ponera att min kille är ett as i sängen. Är han inte ganska mycket as överhuvudtaget då?
Om han inte bryr sig om mig när jag ligger där och särar, hur kan han då bry sig om mig annars?
Va? Nu går jag i cirklar? Kommer ingen vart?
Men såhär: Jag vill inte glorifiera fittan. Alltså. Det är ju en speciell del på kroppen, missförstå mig inte, dit inte alla får komma. Och är jag i ett förhållande sparar jag denna del på min kropp till den jag är tillsammans med.
Han har exklusivt inträde i denna kroppsdel alltså.
Ponera då att han ba skiter i det (nngghh)
Det är ju lite som att bajsa på förhållandet.
Eller?
Bara en tanke.
Tur för mig att jag inte har problemet.
Borde nog bara gå och lägga mig.
vardagslyx: att ha läppstift på läpparna fast man är helt ensam och inte ska någonstans
*so red delicious*
Moas födelsedagskalas i lördags var jättetrevligt. Förfest och sedan Koriander.
Bananklackarna är så ostabila.
Rostbiffbaguette är så gott på fyllan.
Fast det är lite jobbigt att vara yngst.
Eller inte bli tagen på allvar.
Eller att inbilla sig.
Som jag säkert gör.
Bakfyllorna blir bara värre.
Visste inte vem jag var imorse.
Kanske beror på något annat. Sov kanske för länge.
Hela dagen har varit ett jävla vakuum.
Ändå.
Har lite problem med att få kroppen i ordning. Vet inte vad det är. Den känns väldigt energitom, snabbt. Väldigt snabbt.
Sen är det väldigt svårt att få upp energinivåerna igen.
Högförbränning?
(Alkoholdagboken lördag:
1 flaska mousserande vitt vin
2 glas bål
1 glas vitt vin
1 Hannas smultroncider (sååå god!)
2 starköl)
för er som har undrat, och ni som inte har gjort det:
min morfar finns inte mer.
när jag har berättat vad som har hänt har jag fått höra från folk att dom vet hur det känns (ingen nämnd ingen glömd).
dom vet precis hur det känns.
vad fint då.
men jag kan inte hålla med. du kan inte veta hur det känns.
du kanske vet hur du själv kände dig när du förlorade någon i din släkt. du kanske minns hur det var då.
men du vet inte hur det känns för mig. nu.
vill inget illa med det här, men jag vet inte riktigt hur man som utomstående kan påstå att man förstår hur det känns att förlora min morfar. jag uppskattar att man som utomstående försöker sätta sig in i hur jag känner just nu, och hur jag kände precis då när jag fick veta hur illa det var. men om man inte kände morfar, och om man inte känner min släkt, förstår jag inte riktigt hur man kan påstå sig förstå hur det känns för mig.
du har inte förlorat min morfar, så du vet inte alls hur jag känner mig.
nu kommer väl frågan upp om vi var nära. jag och morfar. det är tydligen en befogad fråga. jag förstår att det är befogat i bemärkelsen att om man inte kände personen över huvud taget så berörs man sällan så mycket. liksom om man var gift med personen, så berörs man lite mer.
jag var inte och hälsade på mormor och morfar varje dag efter skolan. vi har inte firat jul ihop varje år sedan jag föddes.
men han var trots allt min morfar.
och skulle jag vilja besöka honom oftare nu så finns inte den möjligheten längre.
jag vet att alla dör någon gång. jag vet att jag ska dö.
eller, jag säger att jag vet det. innerst inne vet jag inte alls. jag vet knappt vad det innebär att leva. jag vet inte alls vad det innebär att dö.
jag vet bara hur det känns att veta om att mormor efter att ha left med morfar i över 50 år plötsligt är ensam.
när alla har åkt därifrån, kommer hon laga mat till bara sig själv. duka fram en tallrik. kika in i vävrummet där morfar sov och mötas av ett tomt rum. i sommarstugan kommer morfars handukskrok gapa tom.
morfar finns inte mer. jag förstår det inte, men jag förstår hur det påverkar saker runt omkring.
nästan alla har förlorat någon.
jag vet inte hur du kände dig då. men i mig gjorde det ont.
malin says (18:06):
äh ska ringa telia nu
nä
vågar inte
malin says (18:11):
peppa mig då!!!
hanold says (18:11):
kom igen det blir kul
stänga och låsa dörren. trots att jag är ensam. men det är bäst att gråta när man duschar. det går inte att avgöra om det är vatten eller tårar som rinner nedför ansiktet.
och efteråt lyssna på grannarna, genom rören, jag är inte är ensam jag är inte ensam jag är inte ensam
jag är ensam
den första jag trodde skulle dela det här med mig verkar vara den sista
och jag vet ingenting
om livet vill, imorgon
vill bara släppa taget om allt
fast man ska ju inte det för…
ingenting blir ju bättre av det
eller hur?
varför är det så svårt att inse att man aldrig mer kommer träffa en person?
att den håller på att försvinna för evigt?
varför fattar jag inte det?
Medan lampan på toan blinkar för att tillslut tändas föreställer jag mig att precis på sekunden då det blir ljust, och jag slutar stirra ned i golvet, möts min blick av motorsågsmassakernkillens, redo att hugga ned mig med yxa
Medan jag kliver från badrummet ut i den mörka hallen och slutar stirra ned i golvet möts jag i halvdunklet av motorsågsmassakernkillen, redo att hugga ned mig med en yxa
Inget händer men medan jag går från halvdunklet i hallen till vardagsrummet och tittar åt höger ut i det mörka köket, föreställer jag mig att min blick möter motosågsmassakernkillen med yxa, som kliver efter mig på min väg till mitt rum, redo att hugga ned mig
Klarar mig till mitt rum men medan jag stänger dörren tar sig motormassakernkillen sig emellan dörren och karmen med sin yxa, och gör sig redo att hugga ned mig
Stänger dörren och vänder mig om, för att möta motormassakernkillens blick innan han hugger ned mig med sin yxa
Kanske kan jag lägga mig i sängen utan en skråma, förutsatt att garderoben är stängd, annars står han ju där
redo att hugga ned mig med sin yxa
Det är dom där ögonblicken som skrämmer mig mest. just den där sekunden jag hinner se honom i ögonen innan jag blir nedhuggen. det är inte att dö, eller smärtan från yxhugg. det är det där ögonblicket där emellan.
För ett tag sen var det buffalo bill från när lammen tystnar i ögonblicken.
För ett ännu längre tag sedan var det tobin tells karaktär eller billy the puppet från saw jag föreställde mig.
Ett ögonblick kan faktiskt avgöra.
allt.
Sprang igår fast jag var bakfull. Det, mina vänner, skall man inte göra. Kom på att jag inte åt ordentligt under dagen heller. Det blev darrigt och kallsvettigt efteråt. Men jag återhämtade mig likt den superkvinna jag är. Det var nämligen dags för födelsedagsmiddag hos min syster.
Idag:
Bada Mats
Städa
Äta middag hos Niclas föräldrar
Maila presentationen till serieboken
Skriva tråkiga bloggposter
The Piratebay dömda till ett års fängelse & 30 miljoner i skadestånd.
Idag är sorgens dag.
Min kropp firar detta med mens för första gången på över ett år.
Hurra.
Skit ner er.
sprang precis i 25 minuter. knäet är fortfarande tyst.
fortsätt gärna så.
det här med att hålla koll på pulsen är så beroendeframkallande.
ett ganska oskyldigt beroende. eller, finns det nackdelar med detta?
på fredag ska jag kolla min maxpuls!
vilopulsen ska jag kolla när jag är riktigt bakis, sådär hjärtklappningsbakis. det är då man kan känna att man gör riktiga framsteg när den sjunker efter en tids träning.
vet inte vad jag ska göra till hösten, och det ger mig panik. har skjutit upp känslorna ett bra tag nu, ändå, men nu går det inte längre.
har några alternativ:
det var väl det.
har någon nåt annat förslag?
säg inte skaffa ett jobb, det har jag försökt idag redan.
det finns inga.
letar jobb
går såhär:
bajs
åker till berlin och hoppar ned till de bleka björnarna snart
allt är bara en reaktion på tiden
Här sitter jag och eftersvettas i morgonrocken.
Har varit ute och sprungit för första gången på säkert en månad. Knäet började krångla senast, så jag var en mes och gav upp.
Har peppat hela vilomånaden med träningstidningar och en ny pulsklocka. Har läst alla töntiga träningstips man kan tänka sig, motivationsartiklar och ryggproblemsdiagnoser. Jag är redo nu. Den här gången skall jag segra! skrek jag och stack ut i duggregnet.
Allt gick fint. Motivationen var på topp, konditionen lika så (inte alls) och knäet gillade bara läget.
Det går bra nu, kompis, det går bra nu! (Dock rullar inga pengar in, va fan?)
/Diva (the female version of a hustler)
Läste ju om Isbjörnskvinnan. Såklart. Så jävla klockrent. Jag har stått där och kollat på dom där isbjörnarna. Vägen ned till vattnet och döden. Den var fan lång, alltså. Det är inget litet hopp hon gör, så att säga. Idiot.
Tyskarna ska inte ändra nåt i deras kära Berlin Zoo. Det är redan säkert, säger dom. Inte idiotsäkert, uppenbarligen. Fan vilken bra underhållning ändå. Skulle dom inte kunna börja med lite mer sånt? Jag tänker sånadär dräkter som hundpersoner har, som ska träna sina attackhundar. Jättestor tjock, hyfsat bitsäker dräkt?
Fan att det var sånt drag i Knut ändå! Häftigt att han hade såna dödarinstinkter, trots födseln i fångenskap. Häftigt, må jag säga.
Undra hur kallt det var i vattnet?
Beställde precis en G-R-Y-M jacka från Topshop.
Kommer bli sååååå h-o-t på mig.
ska lyssna på i wanna know what love is första gången jag har på mig den
sen ska jag ha en show till more than a feeling
dooooododododododlooo lololoiiiuuu
spelade guitar hero förut, gick kungen, är snart på niclas nivå
passa er, jävligt farlig nu
Funderade precis på det här med onesize. Pratade om tjallamalla med niclas, tänkte på fröken söt, och naturligtvis klänningar i onesize. Påstod att min kropp kanske inte är den ultimata onesize-kroppen. Men den kanske borde vara det, för min kropp är ändå så jäkla najs. På ett sätt tänkte jag säga att fler borde få ta del av min sköna kropp, men på ett sätt tar jag nog faktiskt tillbaka den tanken. På ett annat sätt tänkte jag säga att jag önskade att fler hade en sådan kropp som jag har. Men så kan jag ju inte säga, för då låter det som att era kroppar är dåliga. Det är inte så jag menar. Jag tänkte mer att folk borde ha en kropp, liksom jag, och vara stolta och nöjda med den kroppen, liksom jag. Och krävs det att dom har min kropp för att dom ska må bra i sina fötter så får dom väl låna min kropp då.
åsså blir jag sådär frustrerad på webbshoppar när jag inte fattar om det är tjej- eller killkläder.
funderar på att göra alkoholdagboken till min blogg på blogspot. (flytta alltså!)
alltså: alkoholdagboken.blogspot.com
bu ällär bä? (är bä det som är bra?)
tror det kan bli najs.
ps. hihi!!! älskar när jag får kommentarer på gamla inlägg. typ porrspecialen. it’s still alive. det är ju synd att flytta ifrån den då liksom. men man kanske kan ta med sig värda inlägg? ds.
Haha! Ni skulle se min mun nu! Eller mitt ansikte, förresten, det ser ju alltid lika skoj ut å andra sidan! Man ba åhnej dåligt självförtroende vad osexigt. Men måste man vara så jävla sexig jämt då? Va? Ni måste inte vara sugna på att penetrera mig (ohh heteronorm) hela tiden.
Iaf, ni skulle se min mun nu! Satte på lipplumper för en stund sen, glömde bort det och ba gnuggade läpparna lite mycket mot varandra….
Nu är det som att jag har målat med en vit lipliner (läppenna!!) typ 5 mm utanför munnens kontur…
SKITSNYGGT
jisses, skisstekniken börjar om en timme
kan man slå lite i ansiktet så det försvinner, typ mer röd överallt än lite vit på några ställen?
obs säger inget till mamma då slänger hon min älskling
asså.
blev plötsligt så trött på alla fairtrade- och ekologiskmat-människor.
orkar inte ens skriva varför.


Såhär såg jag ut i lördags innan vi åkte iväg till lokalen för att fixa det sista inför kvällen. Är jäkligt glad för all hjälp med mat, städning, dukning, fixande och dolande. Det hade aldrig blivit någon fest utan mina systrar, mina föräldrar, Niclas och Niclas mamma. Tack så mycket för hjälpen med allt!
Och ni andra. Tack allihopa för att ni förgyllde min 20 årsfest. Jag hade en fantastiskt fin kväll! Tror inte att det hade kunnat bli så mycket bättre.
Om någon tog bilder under kvällen så får ni väldigt gärna skicka dem till mig!
Ps. Ni som inte var där: Varsågod och gråt. Ds.
idag är det mycket att göra. jag ska:
vad har jag glömt?